I väntans tider
DATUM 2011-10-30 - TID 22:36:35
Ligger och väntar på Oliver som är och dushar. Tänkte bara slänga in ett snabbt inlägg. :)
Imorgon så ska vi på par middag med Henke, Linda, Oskar och Linnea. :) Det ska bli jättekul :D Henke och Linda som ska laga maten, så vi får se vad det blev! Vi fick ett sms av Linda där det stod "Ni är välkomna kl. 7. Ett tips: Var hungriga!"
;)
Bilder ur min vardag
DATUM 2011-10-30 - TID 11:37:33
Bilderna är tagna med min iPhone.
Matdags
DATUM 2011-10-29 - TID 16:21:19
Nu ska jag ställa mig och laga lite mat! Sen ikväll ska jag fara till Vindeln och träffa Oliver. :) Vet inte riktigt vad vi ska göra, det hände inget speciellt där tydligen så det blir väl det vanliga. = Sitta framför datorn hela kvällen. ;)
Hoppas Oliver hittar på nåt kul i alla fall. :)
Hare bäst!
Snart lov, snart lov, snart loooov!
DATUM 2011-10-27 - TID 10:50:06
Ungefär såhär känner jag mig när jag vet att det är en dag kvar tills det är höstlov. Så nära, men så långt bort.
Makes me kinda sad.
DEAR LORD!
DATUM 2011-10-26 - TID 19:17:07
Vi ritar en katt med en broccoli på huvet istället!
DATUM 2011-10-25 - TID 21:27:57
Istället för att rita protoner, neutroner och elektroner i flash på naturkunskapen så bestämde jag mig för att rita en katt med en broccoli på huvet. Min lärare sa att jag skulle rita dit en mus som åt på broccolin också, so I did!
Iväg för att kolla hur pöjken sköt sig på isen
DATUM 2011-10-23 - TID 17:02:48
Bildkälla här.
Nu ska jag och Jonas(Olivers pappa) iväg för att kolla på Olivers hockeymatch.
Go Vindeln, go!
If you’re going through hell, keep going.
DATUM 2011-10-23 - TID 13:17:34
Jag har så himla ont i mina ben! I fredags så var jag och några klasskamrater och spelade lazerdome, och nu är mina ben helt döda. Det gör ont direkt jag rör på dom! Speciellt så gör det ont när jag går nerför trappen... Uppför går väl bra, men nerför... Nästan så jag bara vill lägga mig ner och rulla hela vägen ner till nedervåningen!
Men annars så var det sjukt kul att spela lazerdome, än hur jobbigt det var och hur ont jag har i benen nu efteråt!
Måste verkligen börja träna upp min kropp... Men då är det ju det att jag inte får träna, för då kommer jag gå ner ännu mer i vikt säger doktorn.. I-landsproblem x1000.
En uppföljare. Skinn och ben
DATUM 2011-10-19 - TID 20:28:50
Har gjort en ny kategori nu, viktökning. Jag tänkte berätta lite om hur jag ska försöka (och klara!!) att gå upp i vikt.
Som jag berättade för ett tag sen så skulle jag ju fara till vårdcentralen och kolla hur det låg till med min vikt. Jag for dit på måndagen första gången och läkaren frågade massvis med frågor. Första frågan, som väldigt många ställt till mig, var "Är det här något medvetet?". Ja eller hur, för då skulle jag ju verkligen gå och söka hjälp för att gå upp i vikt. Nej, det är inte något medvetet. Jag svälter mig inte, jag räknar inte kalorier, jag tränar inte för att få bort allt fett på min kropp. Sedan när hon äntligen förstod att det inte var medvetet så började hon fråga massa andra frågor, mest vanliga frågor som alla läkare ställer vad man än behöver hjälp med och så. Hon tog blodtrycket på mig, lite lågt var det, men inte alls farligt lågt. Sen blev jag skickad till labbet för att ta blodprov och väga/mäta mig. Sen blev jag hemskickad och de sa att de skulle ringa när de fått tillbaka proverna. Jag tänkte att då kommer det säkert ta nån vecka, för det brukar det göra med det mesta här i livet. "Vi ringer så fort vi vet." Så kan de ringa typ 3 veckor senare när problemet är över. Men i alla fall!
På onsdagen ringde läkaren till mig och sa att hon ville att jag skulle komma redan nästa dag, för hon ville att jag skulle göra ett EKG för att kolla hur mitt hjärta mådde. För på proverna var det inget fel, förutom att jag hade lite för lite vita blodkroppar - men inget allvarligt. Men hon sa att det kanske kunde vara fel på hjärtat, eller inte fel på hjärtat, men att det var för mycket/lite av nånting där. Minns inte riktigt.
Nästa dag gick jag dit och gjorde ett EKG, det var inget fel med hjärtat utan jag hade bra och fin puls. Så när jag trodde vi var klara sa hon att jag skulle följa med henne för att vi skulle träffa en kurator och prata lite. Jag följde med henne in till ett lugnt rum och man såg verkligen att det var ett rum tänkt för att prata med en kurator i, om ni förstår. Dämpad belysning, mjuka färger på väggarna, mjuka stolar och tända ljus. (Oh god, låter som värsta sex-rummet nu när jag beskriver det...)
Efter ett tag så kom kuratorn in och vi började prata. Orkar inte gå in på detaljer där för det var så mycket vi pratade om. Men i alla fall så kom vi fram till att jag skulle få testa en diet i en månad. Ska få en näringsdryck och ett eget rum att äta lunch i på skolan. För det vi kom fram till var att jag var för stressad när jag åt, och banne mig så är det ju sant. Har aldrig tänkt på det förut, men jo, det stämmer nog! Plus att jag krympt min magsäck eftersom jag oftast kan äta några tuggor sen bli mätt, men ibland äter jag som en häst. (Gnägg!) Oliver bara skrattade när jag berättade det. "Du är då den minst stressade personen jag vet när det gäller att äta!" För jag äter verkligen segt. Men det är inte det att jag är stressad så att jag kastar i mig maten så snabbt som möjligt, utan det är det att jag äter så sakta så att alla hinner bli klar innan mig. De börjar gå från bordet, stå och vänta på mig, tjata på mig. "Är du inte klar nån gång?" Jag blir stressad, väldigt stressad. Så det blir ofta så att jag lämnar mat. Särskilt i skolan.
Kommer även få gå på kongiktiv beteende terapi. Vet ni inte vad det är så googla på det.
Kommer inte den här dieten och terapin funka så kommer de klassa det som en ätstörning. Då kommer BUP bli inblandad och jag kommer måsta få speciell behandling. Så jag ska verkligen försöka att ge gärnet och äta upp mig, för jag vill inte bli en tjej klassad med ätstörning. Känner mig faktiskt jättemotiverad!
Nu ska jag gå upp i vikt! Kommer nog vara svårt, men lättare med näringsdrycken hoppas jag! Tänkte sätta upp ett mål också. Jag ska gå upp minst 10kg innan jag fyller arton! Det är åtta månader.
Vet inte riktigt om 10kg är för lite eller för mycket att sätta som mål på åtta månader, men man måste ju börja nånstans!
Kommer även få gå på kongiktiv beteende terapi. Vet ni inte vad det är så googla på det.
Kommer inte den här dieten och terapin funka så kommer de klassa det som en ätstörning. Då kommer BUP bli inblandad och jag kommer måsta få speciell behandling. Så jag ska verkligen försöka att ge gärnet och äta upp mig, för jag vill inte bli en tjej klassad med ätstörning. Känner mig faktiskt jättemotiverad!
Nu ska jag gå upp i vikt! Kommer nog vara svårt, men lättare med näringsdrycken hoppas jag! Tänkte sätta upp ett mål också. Jag ska gå upp minst 10kg innan jag fyller arton! Det är åtta månader.
Vet inte riktigt om 10kg är för lite eller för mycket att sätta som mål på åtta månader, men man måste ju börja nånstans!
Y'all gon' make me lose my mind
DATUM 2011-10-16 - TID 17:24:48
Sitter här och väntar på att klockan ska närma sig halv åtta, för då ska jag och Oliver iväg till ishallen för att titta på hockey. Det är Vindeln mot Lycksele, och eftersom Oliver inte skulle vara med på matchen så skulle vi i alla fall fara och kolla på den.
Elina skulle också följa med, som jag förstod det i alla fall! Det blir kul, för jag har inte träffat henne på länge! :)
Lite random fakta
DATUM 2011-10-15 - TID 12:34:32
Elindaadele.blogg.se
DATUM 2011-10-13 - TID 20:54:20
Måste passa på att rekommendera Elinas blogg! Hon har nyss börjat blogga och behöver lite läsare, så jag tänkte hjälpa henne på traven och länka henne i ett alldeles eget inlägg! Några av er kommer väl i alla fall besöka henne!
Grattis Elina och Viktor!
DATUM 2011-10-11 - TID 18:14:44
Ett lite försent grattis till Elina och Viktor som fått en liten flicka för inte allt för länge sedan!
Har känt Elina nästan så länge jag kan minnas! Vi har haft så mycket kul genom åren som gått och jag har många fina minnen med henne! Känns som att det var igår som vi gick in på handikapptoan för att byta om på idrotten för vi ville inte byta om med de andra tjejerna i våran klass. Eller när vi var på Lyckan och badade och försökte fånga fiskar med en liten hink och håv! Eller kanske när vi var hemma hos dig och du tog två glasspinnar för dig själv utan att fråga om jag ville ha. Eller! När vi var hemma hos mig och jag gick till frysen och tog frusna fiskpinnar utan att fråga om du ville ha. Haha, galet!
I alla fall så fick Elina och Viktor lilla Nellie den 18:e juli, om jag inte är helt ute och cyklar! Lite sent ute om att skriva om det i bloggen, men bättre sent än aldrig va? ;) Grattis ännu en gång till er!
Tacos på engelskalektionen
DATUM 2011-10-10 - TID 22:30:59
Idag så bjöd en kille ur min engelskaklass på tacos! Hur awesome är inte det!? Och för nån vecka sen bjöd han på jättegoda kakor också! Snäll kille det där! Sa till och med till han att jag önskade att jag också var så givmild...
Och tack för alla lycka till och förstående kommentarer på det här inlägget! Värmer faktiskt mer än vad jag trodde det skulle göra!
German Shepherd
DATUM 2011-10-09 - TID 20:54:42
Bildkälla här.
Längtar hur mycket som helst tills jag gått ut skolan. Inte bara för att skolan är slut, utan också för att då ska jag äntligen skaffa mig en hund. Jag ska ha en schäfer, så är det bara! Doris ska hon heta!
"Du är jättesmal, brukar du spy upp maten?"
DATUM 2011-10-09 - TID 17:42:23
Ja, jag är jättesmal. Nej, jag brukar inte spy upp maten. Jag har ingen ätstörning alls. Jag är smal och har alltid varit smal. Min släkt är inte särskilt smal. Jag är väldigt, väldigt smal. Jag skulle hur gärna som helst vilja gå upp minst 20 kg. Jag skulle inte se tjock ut om jag gick upp 20 kg, jag skulle inte må dåligt över min kropp, jag skulle bara bli glad och få en hälsosammare kropp.
Jag oroar mig för min vikt, det har jag aldrig gjort förut. Folk i min omgivning oroar sig för min vikt. Jag har inget problem med att folk oroar sig, känns väl mest skönt att någon bryr sig, kanske. Men ibland kan det bli jobbigt, särskilt om de bryr sig för mycket. Eller folk som inte förstår att jag kan ta illa upp. Folk tänker väl lite annorlunda när det är någon som är för smal. Skulle jag ha varit överviktig skulle folk nog inte säga saker lika ofta. Folk kanske tror att de kan säga mer saker bara för att jag är smal, saker så som: "Du är äckligt smal, Kajsa." "Kajsa du måste gå upp i vikt, du är för smal!" Jamen vad trevligt att jag är äcklig i era ögon, och än hur mycket jag äter och försöker gå upp i vikt så händer ingenting. Jag kan ha ett helt gräddpaket av den högsta fetthalten i allt jag äter men inget skulle hända. Folk som säger att jag måste gå upp i vikt tror tydligen att det är det enklaste som finns. Jag vet att det säkert finns miljoner tjejer som skulle vilja ha det som jag har, kunna äta hur mycket som helst men inte gå upp i vikt. För mig är det ett problem, för andra är det... en "lösning"?
Innan sommarlovet vägde jag 47 kg. Vet ni hur glad jag var över det? Vet ni hur stolt jag var över mig själv? Jag har aldrig vägt så "mycket" förut i hela mitt liv! På sommarlovet har jag ätit massvis med mat, jag har rört på mig, ätit både nyttigt och onyttigt. Så jag tyckte det var konstigt när jag gick in på min rektors kontor och fick höra: "Kajsa, jag är orolig för dig. Du har magrat så mycket sen sommarlovet började. Skulle du kunna gå till skolsköterskan, för min skull?"
Jaha, tänkte jag. Jag har inte märkt nån skillnad sen sommarlovet. Men jag sa att jag skulle gå till skolsköterskan och kolla med henne. När jag väl kom dit var det en ny skolsköterska som jag inte sett förut och jag fick bemötandet: "Hej! Du måste vara Kajsa! .. Oj du är verkligen smal."
Okej, visst, för nya personer ser jag säkert super super smal ut men det där var inte ett trevligt bemötande tycker jag. I alla fall så vägde hon mig och jag trodde inte mina ögon när jag såg att vågen visade 43 kg. Vi pratade lite granna och bestämde en tid om två veckor så att hon skulle kunna kolla hur det var med vikten då. Så jag bestämde mig för att äta ännu mer än vad jag brukar och verkligen försöka gå upp i vikt för att inte få ett negativt bemötande, igen.
Jag började tänka på om jag själv märkt nån skillnad på min kropp att jag tappat vikt, och mycket riktigt. Jag har märkt hur mina ben är mer synliga, hur mycket energi jag "tappat" och hur små mina bröst har blivit. Nu kommer jag att låta jättefixerad av mina bröst, men.. Det känns inte kul att mina bröst har blivit mindre. Jag har alltid varit nöjd med hur jag sett ut, men nu när jag själv märkt att jag gått ner i vikt så är jag inte nöjd längre. Det är inte bara med brösten, det har med hela min kropp att göra. När jag sitter på ett hårt underlag tar det kanske 5-10 minuter innan det börjar göra ont. Det gör ont att sitta på stolar, på golvet, på parkbänkar. Det är inte bra. Jag är så smal så jag inte ens kan sitta ner utan att det gör ont.
Jaha, tänkte jag. Jag har inte märkt nån skillnad sen sommarlovet. Men jag sa att jag skulle gå till skolsköterskan och kolla med henne. När jag väl kom dit var det en ny skolsköterska som jag inte sett förut och jag fick bemötandet: "Hej! Du måste vara Kajsa! .. Oj du är verkligen smal."
Okej, visst, för nya personer ser jag säkert super super smal ut men det där var inte ett trevligt bemötande tycker jag. I alla fall så vägde hon mig och jag trodde inte mina ögon när jag såg att vågen visade 43 kg. Vi pratade lite granna och bestämde en tid om två veckor så att hon skulle kunna kolla hur det var med vikten då. Så jag bestämde mig för att äta ännu mer än vad jag brukar och verkligen försöka gå upp i vikt för att inte få ett negativt bemötande, igen.
Jag började tänka på om jag själv märkt nån skillnad på min kropp att jag tappat vikt, och mycket riktigt. Jag har märkt hur mina ben är mer synliga, hur mycket energi jag "tappat" och hur små mina bröst har blivit. Nu kommer jag att låta jättefixerad av mina bröst, men.. Det känns inte kul att mina bröst har blivit mindre. Jag har alltid varit nöjd med hur jag sett ut, men nu när jag själv märkt att jag gått ner i vikt så är jag inte nöjd längre. Det är inte bara med brösten, det har med hela min kropp att göra. När jag sitter på ett hårt underlag tar det kanske 5-10 minuter innan det börjar göra ont. Det gör ont att sitta på stolar, på golvet, på parkbänkar. Det är inte bra. Jag är så smal så jag inte ens kan sitta ner utan att det gör ont.
Efter två veckor kom jag tillbaka, och fick då ställa mig på vågen än en gång. 42 kg. Hur är detta ens möjligt!?
Imorgon har jag fått en tid hos vårdcentralen. Jag ska fara dit och ta massa prover, för att se om det är fel på nånting. Min pappa tror att det kan vara halsmandlarna, eftersom det ligger i släkten. Min skolsköterska sa att det kanske var fel på.. Jag vet inte vad det hette, kanske var det halsmandlarna hon sa också. Jag minns inte. Men hur som helst så ska jag fara dit och kolla upp mig. Jag hoppas verkligen att det är nåt fel på mig, hur sjukt det än låter. Men om det skulle vara det, så skulle jag kunna få medicin för det och förhoppningsvis gå upp i vikt.
Jag blir så ledsen och arg när folk säger saker som att jag inte se "nyttig" ut, eller att jag är äckligt smal, eller kanske till och med att jag är ett anorexiabarn. Bara för att jag är smal har ingen rätten att säga såna saker. Jag tar inte illa upp om någon säger "Oj, vad smal du är", utan det är just de där extra "tilläggen" så som "äckligt", "ohälsosam", "ätstörningar" etcetc.
Tänk efter, sätt er i min sits, skulle det vara kul för dig om nån sa såna saker till dig? En del tänker inte på det säkert. "Det är fint att vara smal, det är inget fel om jag säger såhär, hon tar det säkert som en komplimang."
Tänker efter innan ni slänger ut saker ur er.
Imorgon har jag fått en tid hos vårdcentralen. Jag ska fara dit och ta massa prover, för att se om det är fel på nånting. Min pappa tror att det kan vara halsmandlarna, eftersom det ligger i släkten. Min skolsköterska sa att det kanske var fel på.. Jag vet inte vad det hette, kanske var det halsmandlarna hon sa också. Jag minns inte. Men hur som helst så ska jag fara dit och kolla upp mig. Jag hoppas verkligen att det är nåt fel på mig, hur sjukt det än låter. Men om det skulle vara det, så skulle jag kunna få medicin för det och förhoppningsvis gå upp i vikt.
Jag blir så ledsen och arg när folk säger saker som att jag inte se "nyttig" ut, eller att jag är äckligt smal, eller kanske till och med att jag är ett anorexiabarn. Bara för att jag är smal har ingen rätten att säga såna saker. Jag tar inte illa upp om någon säger "Oj, vad smal du är", utan det är just de där extra "tilläggen" så som "äckligt", "ohälsosam", "ätstörningar" etcetc.
Tänk efter, sätt er i min sits, skulle det vara kul för dig om nån sa såna saker till dig? En del tänker inte på det säkert. "Det är fint att vara smal, det är inget fel om jag säger såhär, hon tar det säkert som en komplimang."
Tänker efter innan ni slänger ut saker ur er.
Jag har bestämt mig...
DATUM 2011-10-08 - TID 16:36:39
Hejsan hoppsan! Jag har bestämt mig för att sluta använda mitt löshår, för det sliter jättemycket på mitt hår.. Plus att jag har fått ganska långt hår själv. Eller ja, långt och långt, jag har mycket längre än när jag klippte av mig mitt fina tjocka hår för lite över ett år sen!
Förut hade jag, enligt mig, inte alls långt hår. Det bara växte på tjockheten, om man nu kan säga så. Tyckte jag. Men nu när jag kollar tillbaka på bilder sen förut, så har jag ju långt hår! (eller ja, så långt är det väl inte, men för att vara jag är det långt!) Wtf is this shit. Varför klippte jag av mig deeet...
Så när jag klippte av mig det i september förra året så började jag använda mitt löshår hela tiden för jag tyckte jag hade så sjukt kort hår (vilket jag hade). Men eftersom jag alltid tuperar håret längst in vid hårbotten för att få fast löshåret, så sliter det jättemycket och jag har börjat lossa sjukt mycket hår. Så nu är mitt hår slitet och tunnt... Känns inte alls kul, förut hade jag jättetjockt och lent hår.. Jag är expert på att förstöra mitt hår, tyvärr.
Så nu har jag bestämt mig för att sluta använda mitt löshår. Fast jag kommer nog ha det på special occasions, om vis äger så. Men inte till vardags. :) Wish me luck, guys!
31 536 000 sekunder med dig! ♥
DATUM 2011-10-08 - TID 15:07:40
Idag har jag och mitt hjärta varit tillsammans i ett helt år! 12 månader, 365 dagar, 8 765 timmar, 31 536 000 sekunder. Haha, shit det låter så himla mycket! Ett år har gått jättesnabbt!
Har fått höra av olika personer jättefina saker om oss, och jag blir lika glad varje gång någon säger nåt sånt. Har fått höra "Jag ser upp till dig och Oliver, ni är mina förebilder inom förhållanden!", "Ni hör ihop, det ska vara Oliver och Kajsa!", "Är ni inte tillsammans kommer hela min bild på förhållanden gå i kras, för ni är det finaste paret jag någonsin sett." Bland annat.. :) Det känns så himla kul att folk tycker så! Fast man vet ju aldrig om de menar det, men jag håller fast vid att de gör det! ;]
Vi är inte det perfekta paret egentligen, men i mina ögon så har vi det perfekta förhållandet och jag skulle inte byta det mot något annat i hela världen! ♥
Jag vet min plats
DATUM 2011-10-08 - TID 00:47:39
Hoho, jag vet min plats i samhället. Jag vet att jag aldrig kommer få lika bra lön som min man, jag vet att jag kommer få ta hand om det mesta i hemmet - städa, laga mat, tvätta. Jag vet att jag, än hur mycket jag kämpar i livet, aldrig kommer ha det lika lätt som om jag hade varit kille med exakt samma utbildning, grunder och förutsättningar. Men vet ni vad? Jag har inget emot det. Så länge jag kan vara nöjd över mig själv och ha en fin familj i framtiden! Jag kommer stå där, med hur mycket som helst på mina axlar och slita som ett djur, och göra det jag ska göra, för jag kommer göra det för min familj och min familj kommer vara värda allt mitt slit! :) Jag ska laga mat, jag ska tvätta kläder, jag ska städa huset, jag ska jobba, jag ska ta hand om mina kära när de är sjuka.. Jag kommer göra allt för att jag och min framtida familj ska ha det bra!
Men just nu är jag tonåring och jag ska bara lata mig några år till.. ;)
Oliver kan skatta sig lycklig för att få ha mig som sin tjej..! ;)
Mardrömmar
DATUM 2011-10-08 - TID 00:20:25
Fick den här "iden" av Matilda när jag läste hennes blogg nyss.
När jag var liten hade jag två mardrömmar som jag drömde nästan hela tiden, dom turades som om och jag var jätterädd varje gång jag vaknade, hade hjärtklappning och kallsvettades, ibland grät jag till och med när jag vaknade. Vill bara säga att drömmarna kanske verkar lite lame, men det är så svårt att få det att låta så hemskt och läskigt som det faktiskt var, på grund av att det handlar om leksakståg och osynliga pojkar..
Första drömmen handlade om ett leksakståg. Det låter inte så hemskt, men det var verkligen så himla hemskt...
Tåget hade svarta ögon, stora fyrkantiga tänder, var rött och "huvudet" (alltså första delen av tåget längst fram) såg ut som ett hus.. Alltså hans "hatt" var som ett tak. Och såklart hade detta tåget ett sånt förfärligt läskigt, elakt skratt...
I början av drömmen var alltid jag och det här leksakståget vänner, vi satt oftast uppe på övervåningen i hallen och lekte. Men tillslut blev jag som förlamad och det här tåget började bita på mig och jag kände riktigt hur ont det gjorde. Jag och mamma blev alltid jagade av det här tåget, runt runt runt i vårt hus. Han skrattade så jävla elakt när han jagade oss. Han var som besatt.. Nog för att det bara var ett litet leksakståg, but still!
Jag minns så tydligt den sista drömmen jag hade med det här tåget. Det började som vanligt, jag och mamma blev jagade, men tillslut(!) så kom pappa och tejpade upp tåget med silvertejp på en vägg och sprängde det med dynamit! My dad is a hero! Sen slutade jag drömma om det. :D
Andra mardrömmen jag drömde var jag och min mormor några slags betjänter hos nån familj. Jag minns inte hur drömmarna började, men jag minns att på varje tolvslag så skulle alla springa och gömma sig för en pojke som sprang omkring i huset på natten och dödade alla som var vakna och inte hade gömt sig. Den här pojken var osynlig, men han hade bjällror på skorna. Så varje gång jag hörde bjällror närma sig visste jag att det var ute för mig. Men som i den förra drömmen så blev jag förlamad vid varje tolvslag. Jag bara föll ihop och kunde inte röra mig, eller ja, jag kunde hasa mig fram med armarna. Min mormor brukade alltid bara lämna mig för att springa iväg och gömma sig ifrån pojken. Så jag låg där, helt utan räddning. Men jag försökte verkligen för mitt liv att hasa mig iväg och gömma mig. Men det slutade alltid med att jag ramlade igenom golvet och höll tag i golvet för att inte ramla ner i den oändliga avgrund som var under golvet. Såklart hör jag bjällrorna sakta men säkert komma mot mig, och tillslut så ser jag den osynliga pojkens fötter, vilket var riktigt jävla läskigt - för han var ju egentligen osynlig! Han skrattar lekfullt, precis som ett litet barn, och sen puttar han ner mig i avgrunden och så vaknar jag upp...
Ja, det blev ett lite random mardrömsinlägg här dårå, lite långt, men jag tyckte det var kul att läsa om andras drömmar så jag tänkte att det skulle va kul att skriva nåt sånt jag med. ;D
Hare bäst!
När jag var liten hade jag två mardrömmar som jag drömde nästan hela tiden, dom turades som om och jag var jätterädd varje gång jag vaknade, hade hjärtklappning och kallsvettades, ibland grät jag till och med när jag vaknade. Vill bara säga att drömmarna kanske verkar lite lame, men det är så svårt att få det att låta så hemskt och läskigt som det faktiskt var, på grund av att det handlar om leksakståg och osynliga pojkar..
Första drömmen handlade om ett leksakståg. Det låter inte så hemskt, men det var verkligen så himla hemskt...
Tåget hade svarta ögon, stora fyrkantiga tänder, var rött och "huvudet" (alltså första delen av tåget längst fram) såg ut som ett hus.. Alltså hans "hatt" var som ett tak. Och såklart hade detta tåget ett sånt förfärligt läskigt, elakt skratt...
I början av drömmen var alltid jag och det här leksakståget vänner, vi satt oftast uppe på övervåningen i hallen och lekte. Men tillslut blev jag som förlamad och det här tåget började bita på mig och jag kände riktigt hur ont det gjorde. Jag och mamma blev alltid jagade av det här tåget, runt runt runt i vårt hus. Han skrattade så jävla elakt när han jagade oss. Han var som besatt.. Nog för att det bara var ett litet leksakståg, but still!
Jag minns så tydligt den sista drömmen jag hade med det här tåget. Det började som vanligt, jag och mamma blev jagade, men tillslut(!) så kom pappa och tejpade upp tåget med silvertejp på en vägg och sprängde det med dynamit! My dad is a hero! Sen slutade jag drömma om det. :D
Andra mardrömmen jag drömde var jag och min mormor några slags betjänter hos nån familj. Jag minns inte hur drömmarna började, men jag minns att på varje tolvslag så skulle alla springa och gömma sig för en pojke som sprang omkring i huset på natten och dödade alla som var vakna och inte hade gömt sig. Den här pojken var osynlig, men han hade bjällror på skorna. Så varje gång jag hörde bjällror närma sig visste jag att det var ute för mig. Men som i den förra drömmen så blev jag förlamad vid varje tolvslag. Jag bara föll ihop och kunde inte röra mig, eller ja, jag kunde hasa mig fram med armarna. Min mormor brukade alltid bara lämna mig för att springa iväg och gömma sig ifrån pojken. Så jag låg där, helt utan räddning. Men jag försökte verkligen för mitt liv att hasa mig iväg och gömma mig. Men det slutade alltid med att jag ramlade igenom golvet och höll tag i golvet för att inte ramla ner i den oändliga avgrund som var under golvet. Såklart hör jag bjällrorna sakta men säkert komma mot mig, och tillslut så ser jag den osynliga pojkens fötter, vilket var riktigt jävla läskigt - för han var ju egentligen osynlig! Han skrattar lekfullt, precis som ett litet barn, och sen puttar han ner mig i avgrunden och så vaknar jag upp...
Ja, det blev ett lite random mardrömsinlägg här dårå, lite långt, men jag tyckte det var kul att läsa om andras drömmar så jag tänkte att det skulle va kul att skriva nåt sånt jag med. ;D
Hare bäst!
Har jag sagt att jag älskar Monster?
DATUM 2011-10-05 - TID 23:14:14
Redan less...
DATUM 2011-10-05 - TID 18:05:47
Känner att jag är less på allt just nu... Allt som är jobbigt i alla fall. :] Nä men jag ska skriva en historia uppgift om ett spel vi spelade på historian till idag kl 23:59 och räkna 6 sidor i matteboken till på fredag. Känns inte kul. Alls.
Sen i förrgår tappade jag min korthållare med alla mina pengar (20kr!!!!), mitt bankkort, mitt busskort, mitt leg, mitt körkort, mitt biokort och så ett klubbkort på skopunkten. Så ringde vi och spärrade korten och skulle precis polisanmäla det som borttappat, så ringer det nån tjej 10 min efteråt och säger att hon hittat korten...... Så nu måste jag vänta hur länge som helst på ett nytt bankkort. Så jag har alltså 20kr att leva på den här månaden. Eller ja, som tur är kommer pappa till Umeå imorgon, så jag ska få lite pengar av han tillsvidare. Men iaf.
EDIT: Plus att jag håller på att bli sjuk.
En finurlig rubrik
DATUM 2011-10-04 - TID 18:57:15
Tjaba tjena hallå! Har inget att skriva, så säger att jag säger bara kort och gott - JAG HAR SOVMORGON PÅ FREDAG.. wiho!
Ganska torr blogg
DATUM 2011-10-04 - TID 08:33:19
Hejhej!
Känner att jag inte är den bästa bloggaren här i bloggvärlden.. Jag skyller på att jag inte haft nåt internet :]
Nu är jag i alla fall på väg till skolan, eller ja, jag väntar på bussen... :)
Slänger in en bild på jag och min syster... :]
Ha det bra!
